Bangalore - Indien



Jag börjar dagen med att ta en varm skön dusch. Det visar sig vara ett gudomligt skönt tryck på vattnet och temperaturen känns behaglig. Jag står där och minns allt snack om vad man får och inte får äta vilket leder till att jag faktiskt börjar känna av magen. Att man blir dålig i magen kan med andra ord bero på personlig inställning snarare än att maten man äter är dålig…



Gött med ett bra boende



Det känns spännande att snart se sina indiska kollegor för första gången. Jag ställer mig frågan: Finns Hari Babo på riktigt eller är han bara en myt samt hur ser en tjej som heter Sushi ut. – Ja, snart skulle jag veta. Efter en frukost bestående av… inte en aning, men gott var det samt nybryggt kaffe, beställde jag en hotelltaxi och begav mig mot Cesna business park. Strax utanför hotellets entré gjorde jag en iakttagelse. Vi skulle göra en vänstersväng in på en större väg som var så j*vla full av bilar motorcyklar etc att chansen att vi någonsin skulle komma fram var totalt obefintlig. Jag ställde in mig på att nå kontoret dagen därpå och försökte minnas numret till Umesh för att beskriva mitt lilla dillemma. Men herrens vägar äro outgrundliga. Min grymt erfarna chaufför gör som han alltid gör, nämligen läger hela sin kroppstyngd på tutan och vips så var vi mitt inne i ett myller av indiska fordon på väg till kontoret.



Den härliga morgontrafiken...



Här gjorde jag min andra iakttagelse. I Bangalore finns inga direkta trafikregler. Jag skulle snarare beskriva det som att billister och motorcyklister har några riktlinjer som man förhåller sig till. Det vill säga att det spelar ingen större roll vilken sida av vägen man kör på men att man håller sig till vänster om det kommer en mötande bil. Tutan används precis hela tiden för att signalera övriga trafikanter om ens existens. Bilkörningen i Bangalore uppmuntrar alla former av kreativt tänkande för att ta sig fram helt enkelt.

Efter 45 minuter och ca 20 näradöden upplevelser kom jag fram till kontoret.

Kort sammanfattat är Indien precis lika galet som jag trodde att det skulle vara. Men fantastiskt spännande. Jag menar, var skulle man annars se en fritt springande ko korsa en väg under rusningstrafik i en stad med 10 miljoner invånare? Man kan bara leJ